Nu på eftermiddagen bakat chokladbiskvier tillsammans med värdbror. Det är egentligen inte så himla svårt, bara en massa steg i bakningen. Först gör man bottnarna av mandelmassa (malen mandel och florsocker) och äggvita. De har man sen in i ugnen tills de är lagom bruna. Medan bottnarna är i ugnen förbereder man chokladkrämen av smör, florsocker och kakao. När bottnarna har svalnat brer man på chokladkrämen, ju toppigare desto finare slutresultat. När man känner sig färdig smälter man lagom med mörk choklad i vattenbad och doppar sedan försiktigt biskvierna i chokladen så att de blir chokladiga. Det sista steget är att de ska vara i kylskåpet till chokladen stelnat ordentligt. Sen är det bara att hugga in, mums!

Kladdfrida har lyckats få choklad över allt, även där det inte ska vara, typ på talriken och bakplåtspappret. 

Frida

Jag är ju ganska knasig när jag tänker efter. Brev är något som jag älskar att få. Att öppna brevlådan och hitta ett kuvert som det, med personlig handstil, står Frida Larsson på. Nu har det varit lite tommt i brevlådan en tid. Och så idag låg där ett ensamt vitt kuvet som det stod Frida på. Vad glad jag blev då! Sen funderade jag lite och kom fram till att jag mest skickat vykort senaste tiden, och de får man ju i regel inget svar på. Så jag gick in läste brevet, från min kära moder och kom fram till att om jag ska få några brev av mamma eller mormor oftare, måste jag ju så klart skriva själv också. Gissa vad jag ska ägna eftermiddagen åt? 

Okej, jag vet att detta låter som ett desperat sätt att få fler brev. Det var inte så jag tänkte när jag började skriva. Men nu vet ni...

Frida

Pratar Frida redan tyska? Det frågade värdbrors kompis,5 år, idag vid matbordet. Jag vet inte om han inte inte märkt att jag pratade tyska med honom 2 minuter tidigare eller alla andra gånger vi pratat med varandra. Men frågan kanske slank ut för att vi pratade om att jag tyckte det var svårt att förstå på geografin på grund av svåra ord. Jag tyckte det var en rätt gullig fråga. 

Annars har det inte hänt något annat spännande idag. Eller jag höll på att frysa av mig näsan tidigare idag. Det var kallt ute och när jag andades med näsan kändes det som att jag fick in en massa iskristaller i näsan. Detta lilla problem löste jag enkelt genom att andas med munnen. Smart va?

Frida

Det verkar som att denna veckan blir bättre för var dag som går. Måndag var jag inte på topp. Igår var lite bättre och idag är det helt underbart bra! Det började vara bra redan på morgonen. Sen har det fortsatt fram till nu och jag är säker på att resten av dagen kommer fortsätta i samma spår.

Frida Larsson listar bra saker med idag:

• Jag gick upp i tid.
• Brände inte tungan på teet.
• Ritade fint på bildlektionen.
• Hade kommit ihåg att ta med Vesper (mellanmål) till skolan, vilket betydde att jag inte var hungrig de sista lektionerna.
• Förstod gramatiken på spanskalektionen.
• Kunde räcka upp handen 2 gånger på ekonomin. 
• Viktor har äntligen skaffat sig en webkamera. Det betyder att jag kan se min kära broder när jag skypar med honom. 
• Bakade supermumsiga muffins med äpple och kanel
• Cyklade med Sophia istället för att vara på gympan som blivit inställd.
• Solen skiner.

Bra va?

Frida

Idag är jag på mycket bättre humör än igår. Tur det, det blir så dålig stämning när jag är sur. I skolan var det bra och jag kunde svara på en fråga på matten och lärde mig några nya ord på tyskan.

Gipfeln - bergstoppar

Wipflen - trädtoppar

Hauch - pust

Orden ingick i en dikt av Goethe som analyserades på lektionen. Dikten i sin helhet lyder:

Wanderens Nachtlied

Über allen Gipfeln

Ist Ruh

In allen Wipfeln

Spürest du

Kaum einen Hauch

Die Vöglein schweigen im Walde.

Warte nur, balde

Ruhest du auch.

Om jag ska översätta den lite fritt så blir det såhär:

Vandrarens nattsång

Över alla bergstoppar

Är lugn

I alla trädtoppar

Känner du

En liten pust

Småfåglarna är tysta i skogar

Vänta bara, snart

Vilar du också.

Det är ungefär vad som hänt idag. Alltså ingen spännande egentligen. Men vem vet. Kanske händer det något på bussen in till stan ikväll och jag gör en insats som mänskligheten kommer minnas i all framtid. Fast mer troligt är att jag glömmer trycka på stoppknappen...

Frida

Tack till alla som grattat mig idag! Dock har det hänt lite skolrelaterade saker som gjort mig på dåligt humör. Ha det så bra som det går!

Frida

Nu är jag hemkommen från en veckas skidsemester med första familjen. Det var skoj att åka skidor och jag lärde mig massor under veckan. Första åkdagen var jag ganska dålig och vågade inte åka fort eller knappt över huvud taget. Sen fick jag gå i skidskola och jag övade hela dagen efter på vad skidläraren sagt i samma backe i flera timmar tills jag kände mig säker. Vi åkte till Mellau/Österrike en dag. Vi var bland de första i pisten och kunde åka i backar som inte var uppåkta. Vid halv 5 någon gång var vi i tredje sista liften upp för att kunna åka ner till bilen och tillbaka till hotellet. Trött i benen lyckades jag ta mig ner för 7 km transportsträcka och sätta mig och somna i bilen. En dag var vi och åkte kälke ner för ett berg. Det var himla roligt men svårt att styra och bromsa i början. På onsdagen räknade jag ut att jag klarat första halvan av min tysklandstid. Inte illa. Nu är det mindre än hälften kvar och jag ska kämpa på ännu mer med tyskan!

Frida

Nu ska min kära blogg få lite vila från mig. Jag ska nämligen ut på äventyr där jag lär mig bra mycket mer tyska än jag gör av att skriva här. Kring måndag den 18 kommer det ett inlägg, då är det ju dessutom en viktig dag. Kanske inte för er, men för mig. 18 februari alltså. En anledning att fira!

Frida