Jag tycker inte om att läsa. Det är ingen hemlighet. Men tydligen behöver man läsa för att inte behöva känna sig pinsamt bortkommen på tyskalektionerna (svenska i Sverige). Som grädde på moset delade min tyskalärare ut boken sista lektionen innan påsklovet. Han sa det inte ordagrant, men jag antar att han menade att den ska vara utläst till nästa lektion, vilket är på tisdag. Om jag får säga det själv, har jag varit väldigt duktig och läst ut nästan hela boken. Boken heter Homo Faber och handlar om en ingenjör som heter Walter Faber och utspelar sig i slutet på 50-talet. Trots att jag tycker det är tråkigt att läsa så vet jag att det är ännu tråkigare att sitta på var tyskalektion i säkert 2 månader och inte kunna göra något, eftersom jag inte läst boken som all undervisning bygger på. Så så är det och idag har jag suttit i solen och läst ganska mycket. Bra va?

Frida

Jag är inne på slutspurten av mitt påsklov. I söndags hade jag födelsedag. Eftersom Sofia kom med tåg från Sverige till Stuttgart åkte jag och värdpappa sent på kvällen den trettionde mars dit för att hämta henne. Lagom till tolvslaget var vi hemma och firade lite redan då.

Tydligen så blir man inte väckt av sång som man brukar bli hemma hos mig i Sverige i min värdfamilj. Istället gick jag och Sofia ner till köket och där möttes jag av familjen som sjöng en födelsedagssång som börjar något i stil med ”viel glück und viel segen”. Sen blev det dunderfrukost och jag fick en fin och rolig dikt av värdpappa som handlade om för någon vecka sedan när jag försökte rimma på en tyskauppgift och vi kom fram till att det inte finns något som rimmar på Frida på tyska. Det hela slutade iallfall med att det vore bättre ifall jag hette Elise, för jag fick en resa till Paris. Av mamma, pappa, Viktor, mormor, morfar, gamlamormor och Sofia fick jag en massa fina saker. Efter frukosten kom min gamla värdfamilj för att säga grattis. Jag hade bjudit in några vänner på kakkalas och jag är rädd att det blev alldeles för många kakor. Men gott var det iallfall. Som det ser ut nu har jag överhuvudtaget ingen anledning till att INTE åka till Stuttgart och Wasen, eftersom jag fick en Dirndl. Gissa om jag blev överlycklig! Dessutom fick jag massor av nagellack, en mössa och annat smått och gott.

Innan Sofia åkte hem igår hann vi med att turista i både Ludwigsburg och Stuttgart. Trevliga dagar helt enkelt.

Frida

Om jag får säga det själv så trivs jag riktigt bra med livet för tillfället. Marränger till makroner står i ugen. Jag har bakat hela förmiddagen. Solen skiner nästan (eller okej, det snöar och är grå himmel, men ändå). Ikväll kommer Fia från Sverige hit. Och imorgon fyller jag 18. Bättre kan det nästan inte bli, va?

Frida

Imorse cyklade jag alldelses för många höjdmeter upp till min gamla värdamilj för att laga maultaschen tillsammans med dem. Maultaschen är som tyska tortelini kan man säga. Gegga i pasta altså. Det var mysigt att hänga med gamla familjen igen. Och en sak till som var bra var att jag vann över värdpappa i Backgammon för typ första gången. Maultachenarna (eller hur säger man det i plural på svenska?) smakade otroligt mycket bättre än köpta som är det enda jag ätit hitintills. Bilder kommer kanske någon gång i framtiden. Den som lever får se.

Frida

Hejhej!

Vi var på 2 museér som handlade om kolbrytning. Här är en maskin som transporterade kolet. 

Kolgrejs

I Essen var de övertydliga med röda gubbar. Det var av någon anledning alltid två stycken. 

Musikalen Starlight Express handlade om världsmästerskapet i tågåkning(?)

På vägen hem blev det paus i Köln och åkning av gondel.

Utsikt över Köln från domkyrketornet

Såhäääär högt var det. 148 meter

Utsikt över floden Mosel

Skulle kunna vara en favoritresurang. Karawan hette den och serverade mumsig arabisk mat

Frida

Var dag sedan en månad tillbaka trycker jag ständigt på uppdateraknappen på mejlen. När jag ser att ett nytt mejl kommit slår mitt hjärta ett extra slag och jag sväljer hårt innan jag klickar upp det oläsa mejlet. Alltid samma besvikelse när jag ser att det är från Västtrafik eller något i den stilen. Men så kommer dagen. Klockan är strax efter fyra på eftermiddagen och jag sitter i vardagsrummet i en av de två fåtöljerna framför öppna spisen med min skoldator i knäet och upprepade samma procedur med uppdatering av inkorgen. Då händer det. Det mejl som jag väntat på sedan egentligen 3 månader tillbaka ligger i inkorgen och väntar på att jag ska läsa det. I ämnesraden står det Ett år i Tyskland/Österrike 2012-2013 - Till dig som har blivit utvald att delta i programmet‏. Mitt hjärta bankar allt snabbare och jag förstår långsamt att det overkliga jag gjorde i början på december förra året nu gått och blivit verklighet. En inskickning av en ansökan utan tron att det skulle bli verklighet. Men så blir det just så. Jag, Frida Larsson, ska åka till Tyskland om knappt ett halvår.

Frida

Igår lärde jag mig något nytt. Eftersom jag väldigt lycklig gick runt och pratade om att det snart var lov "Bald ist es Ferien". Sen fick jag reda på att det minsann heter "Bald sind es Ferien". Eftersom Ferien (lov) tydligen är plural. Och då ska man använda formen sie sind istället för es ist. Att tänka tillbaka på vilka svårigheter det skapade för bara ett år sedan är skrämmande. Men nu har jag lärt mig ordentligt och det ska ju vara såhär såklart:

Verbet sein=vara

ich bin

du bist

er/es/sie ist

wir sind

ihr seit

Sie/sie sind

Visst är det inte svårt, åtminstone inte när man kan det. Dock gjorde jag ett annat lite kul fel idag, bara för att jag tänkte för mycket. Jag sa något i stil med att min mamma inte svarat idag när jag ringde henne och då blev det angewortet istället för geantwortet. För vissa verb, är delbara och i dåtid i tyska blir det först den delbara delen av ordet och sen ge och sen stammen av ordet. Typ börja som heter anfangen ich habe angefangen. Men svara som heter antworten blir ich habe geantwortet trots att man skulle kunna tro att båda är delbara för att de börjar med an. Jag förstår verkligen om det låter komplicerat, men det är det inte när man lärt sig.

Som sagt har jag påsklov nu och det kommer bjuda på en massa kul som jag ser fram emot. Min första eftermiddag av lovet ägnades åt en härlig promenad i solen. Jag ville springa, men kom fram till att det var för kallt och jobbigt. Om man ser det från den ljusa sidan så fick jag ju vara ute i solen mycket längre när jag gick än om jag skulle sprungit och det är ju bra.

Frida

Solen skiner. Jag lyckades spela badminton ordentligt på gympan. Spanskaprovet gick helt okej. Två brev till mig. Massa bra saker helt enkelt. Sen att det är lov nästa vecka bidrar ju inte till dålig stämning precis. Dessutom fick jag en underbart gosig bild på hunden Malou som snart får lov att lämna tillbaka min säng till mig snart. Det är min duktiga mamma, Mia som tagit bilden.   

Frida