Fast inte till landet Lichtenstein, utan ett slott ungefär en timme från Ludwigsburg. Om jag förstått det rätt så heter det Lichtenstein för att det var stenar som lyste. Licht betyder ljus och Stein betyder sten. Och det var några stenar som man byggt slottet på som var dessa speciella stenar och på så vis blev det tillslut Lichtenstein. Men det kan vara helt fel, eftersom guiden pratade på massor av dialekt som jag inte förstod allting av. Trots det är jag stolt över mig själv. För för ett år sedan hade jag inte förstått ett endaste ord. 

Slottet är ett sagoslott ur ett annorlunda perspektiv. Det var nämligen så att det var en saga skriven om ett slott. Det slottet fanns inte på riktigt. Men det var någon människa som bestämmde sig för att bygga slottet, efter sagans beskrivningar. Tinnar och torn och massor av sol, sagolikare kan det knappast bli. 

Smultron. De första jag sett i Tyskland. Plantor har jag sett tidigare, men idag var det de första bären jag såg. De växte längs med vallgraven till slottet. 

Det är så här det ser ut i mitt huvud när jag tänker på Tyskland. Byar med vita, rödtakade hus. När man åker längs med vilken väg som helst här, susar det sådana här byar i en rusande fart förbi. Vita hus med rött tak, skogsbeklägga berg vid sidan om. I jämförelse med Sveriges vitknutade röda stugor i granskogen. Visste ni förresten att den röda färgen som vi i Sverige kallar för Faluröd, kallas "Schwedenrot" i Tyskland, översatt Sverigeröd. 

Frida