Ibland lyckas jag överhuvud taget inte alls med att matcha kläder och färger. Detta märkte jag dock när jag just kommit till skolan och då var det lite sent att byta. Dagens outfit bestod av svarta leggins och svart tröja en orangeröd kjol. Så långt var det ju helt okej. Men sedan hade jag ju även klarröd jacka och vinröd väska. Lite för mycket av det goda helt enkelt. Till råga på allt hade jag på mig rosa strumpor också. De täcktes som tur var av skorna som inte var röda. 

Frida

Nu sitter jag då här i mitt nya hem. Väskorna är uppackade. Himmla mycket grejs jag har! En hel hylla med skolböcker, eftersom jag har kvar mina gamla skolböcker från 10an också. Och massa svarta strumbyxor märkte jag att jag har, men det jämnar väl ut sig, eftersom jag bara har 2 par jeans. Vi åkte hit med gamla familjen vid 10 och åt frukost tillsammans. På tal om frukost måste det införas Brezel på svenska bagerier. Det är ju mums. Tänk innehållet från en fralla och istället för vanlig hårt skal är skalet (eller säger man stekskorpan? Nej, det låter fel, men ni fattar vad jag menar!) lite mjukt och smakar salta pinnar. Och alltsammans format som en stor kringla. Efter frukosten blev det lite tårar i samband med hejdå till första familjen. Jag vet ju att jag kommer träffa de fler gånger, men det är något med mig och säga "hejdå" som jag har lite svårt för. Men jag försöker tänka lite såhär: Om man inte säger hejdå kan man ju inte uppleva glädjen när man träffas igen. När första familjen åkt hem började jag packa upp. Lättare sagt än gjort. Jag visste inte riktigt var jag skulle börja. Det blev att jag rev upp allting på sängen, vilket resulterade i att jag var tvungen att vika om alla kläder innan jag stoppade in dem i garderoben. När jag var någorlunda färdig tog vi en promenad hela familjen upp på någon höjd där man såg ett snötäckt Ludwigsburg och Poppenweiler. 

Nu på kvällen inträffade något jag inte kunde tro. Jag satt (nästan) frivilligt och räknade matte tillsammas med värdamamma, som förövrigt är mattelärare. Och jag förstod lite mer vad det går ut på det här med Ebene (vet inte vad det heter på svenska). Bra va? Det ända som är lite dåligt är att det det är väldigt segt internet på mitt rum, men superbra om jag sitter precis utanför. Men det kan jag leva med. 

Frida

Tomt. Garderoben ekar. På skrivbordet ligger bara en hårborste kvar. Anslagstavlan är rensad. Massor av post-it lappar med tyska ord är borttagna från väggarna. I byrån där jag brukade ha mina skolböcker står bara Breaking Dawn på tyska kvar. Det ända som är fullt är papperskorgen och mina resväskor. Även om jag vetat om denna flytten i ungefär ett halvår och hela tiden varit medveten om att denna dagen skulle komma förr eller senare känns det som att tiden bara sprungit iväg och jag inte riktigt hunnit med. Imogon vid halv elva är vi bjudna på brunch hos den andra familjen och sen ska jag stanna där i ett halvår. Förmodligen bli nästa inlägg jag gör det första hos nya familjen.

Det låter som att jag ska flytta 100 mil bort. Så är det ju inte. Det är 40 minuters gång väg, 2 km fågelväg eller en väldigt lång nerförsbacke dit. Och jag känner redan familjen och det är ju skönt. Jag vet att jag var fruktansvärt nervös innan jag slängde min ryggsäck över axeln, gav mamma och pappa en sista kram och en sista tårfylld blick och gick genom säkerhetskontrollen på Kastrup. Det var 5 månader sedan, men ett helt annat liv. Men det är ju fortfarande samma liv och samma Frida Larsson, egentligen. Bara i ett annat land och med andra vanor och att namnet numera uttalas Frieda Laarson. Det som ska packas ner imorgon är bara några få saker. Tandborste, pyamaströja, gosedjur och den där hårborsten som alla redan vet ligger på skrivbordet. 

Frida

Jag har tre dagar kvar hos min nuvarande familj nu. Det känns lite konstigt. Men jag är övertygad om att det kommer bli lika bra i nya familjen. Jag började packa hemma i Sverige en dryg vecka innan jag åkte hit. Här har jag bara lagt ner mina gamla skolböcker i en kartong. Resten av mina saker är utspridna i mitt rum och på lite diverse platser i huset. Bland annat så ligger en receptbok bakom brödlådan. Min skolväska ligger (för tillfället) under ett bord i hallen. En mössa ligger någonstans som jag inte vet. Men jag tänker så här, när jag någon gång i dagarna packar ner alla sakerna kommer kanske min mössa fram. Och det vore kanske trevligt. Jag har annars inte så många mössor. Eller jag har 3 stycken. En med en snögubbe på, en blå med fuskpäls och så den försvundna som är ganska neutral. Jag skrev ju spanskaprov idag. Jag tyckte jag pluggat på ganska bra, men frågorna i provet mostvarade inte riktigt vad jag pluggat på, tyvärr. Borde väl egentligen träna vidare på mina engelskaglosor för på testet nästa fredag ska jag ha fler rätt än senaste glostestet i engelska. 

Frida

När jag skypade med min kära bror i eftermiddags fick jag reda på att han tyckte det fanns flera fördelar med att ha sin syster i Tyskland. Tillexempel att det blev fler tacobröd till honom. Jag kan då inte komma på så många fördelar med att ha broren sin i Sverige. Skulle kanske vara att uppleva glädjen när vi ses igen till sommaren. Kram på dig Viktor!

Frida

Så, där bockade vi av de sista punkterna på listan och jag passar på att gå och lägga mig inom en snar (eller lagom lång) framtid. Godnatt!

Frida

Har nu skrivit upp alla engelskaglosor jag måste lära mig till nästa fredag. Det är ganska många, men det klarar jag. Hejaheja!  

Frida

Jag har varit på toa och har tränat på spanska. Jag har lärt mig att man använder "ser" när något är för alltid och "estar" när något är tillfälligt.   

Frida